untilitbleeds

Morgonens 500 har gått till att motivera min metod för datainsamling. Eftersom smärta är unikt och universellt i samma sekund så måste jag brottas lite med att dels är fältet så stort att den enskildes uppfattning blir menlöst; alla känner smärta, samtidigt som det är totalt subjektivt och baserat på kulturellt inlärda kategorier, hur vi pratar kring smärta och vilka ord vi använder bygger vår världsbild och personliga erfarenheter vilket gör det till en totalt individuell upplevelse och således lätt bara blir navelskådande eller användbart för enbart individen.

Det ger mig möjligheten att å ena sidan inte behöva gallra så mycket bland mina informanter, sålänge de tillhör en eller flera av kategorierna 'piercad', 'tatuerad', 'erfarenhet av träning', 'erfarenhet av självskadebeteende som inkluderar planerad smärta' eller 'erfarenhet som inkluderar planerad smärta i samband med sex', samt är boende i Sverige så är de dugliga som informanter. Jag har valt att exkludera informanter som varit med under tiden jag spånat kring frågeställningen och uppsatsen för att de inte ska vara färgade av mina tankar kring ämnet, men utöver det så har jag kunnat välja bekanta människor som informanter: De de upplever och deras tankar kring det här är så individuellt att deras relation till mig blir en så meningslös sak när det kommer till ämnet att jag inte behöver oroas för riskerna av datakorrumpering på samma sätt som om jag skulle börja göra undersökningar i mina föräldrars sexliv via intervju t ex.
För att ytterligare undvika datakorrumpering så har jag dock valt att göra min etnografi på ett så diverst vis som möjligt inom ramarna för semi-strukturerade intervjuer. Jag har valt att samla in data både online och offline, under formella och informella diskussioner. Nedan följer de metoder jag valt, och varför.

- En chatt öppnar för direktrespons och mer flytande diskussioner, vilket skapar möjligheten för spontana elaboreringar.
- En mailkonversation öppnar för en längre reflektionstid och en större möjlighet för informanten att nyansera sig om informanten så önskar.
- Ett planerat möte med en grupp med en öppen diskussion kring nyckelord och frågor skapar en möjlighet för mig som antropolog att låta informanterna själva styra samtalet och ämnets inriktningar på ett annat vis än vad som sker vid semi-strukturerade intervjuer oavsett om det är online eller offline.
- Ett planerat möte med en person och en intervju möjliggör en chans att plocka upp nyanser i språket som kan gå förlorat över internet, pauseringar, tonläge, kroppsspråk och dylikt.
- Ett oplanerat möte med diskussion i grupp eller med enskild person skapar en avslappnad atmosfär där informanten inte nödvändigtvis reflekterar över faktumet att den blir intervjuad och således ökar chansen för spontana insikter och kanske även ärligare svar.

Något som inte än är inskrivet här är att jag också öppnar en diskussion på lite olika forum på internet, både där folk känner mig sedan tidigare (där jag varit aktiv) och där jag kommer in som helt ny, där jag helt enkelt lämnar intervjufrågorna och låter folk prata fritt kring det. På så sätt så får jag en bra blandning av informanter och data.

För att förtydliga: jag kommer alltså ha ett fåtal informanter som är relaterade till mig via att jag är medveten om att de tillhör en eller flera av de tidigare kategorierna. Det kan vara en närmre relation (vi har umgåtts aktivt vid någon tidpunkt (aktivt = några gånger i månaden över ett år eller mer) och det kan vara ytliga (vi har setts eller hört om varandra och därefter addats på facebook). Resterande informanter kommer vara okända och anonymiserade över internet, eller okända och vidareslussade till mig via mina nätverk inom piercingbranschen, musiken och bdsm-scenen.